om åldernojja och skrivkramp.

För att lägga till angående kommentaren jag fick på mitt förra inlägg. Om mina barn o den tid som jag i framtiden kommer vara ifrån dom. Vill bara säga det att mitt mammahjärta heller inte tycker om att vara ifrån mina barn o att det inte är lätt för mig om det nu var så det uppfattades. tog illa vid mig av att det lät så och vill att alla ska veta att det här är det svåraste jag gjort. Så om någon nu tror att jag gör det av egoism eller tycker att jag tror det ska vara skönt att ha mina barn mindre så tror ni så jävla fel. Mina barn är mitt allt och jag tror att jag kommer må som en påse bajs den första tiden.
Med det sagt går vi vidare.


Min lilla mamma fyller snart 50.
Hon nojjar ihjäl sig. Säger att hon tänker stänga in sig en dagen o hoppas att hon inte får besök.
Trots detta så tror jag att det kommer bli sura miner om hon inte får besök så tror jag ska vänta ut tills dagen innan hon fyller för o höra om hon ändrat sig.
Åldersnojja alltså.
Att fylla år.Jag tycker nog att det e så jobbigt som det kan bli.
Man förväntas hålla kalas med tårta o annat skit o så tycker jag det e superjobbigt att öpnna paket o få saker.
Klart det e kul att få paket absolut och tårta går alltid ner. Men jag har varje år en tendens att vara på sämsta tänkbara humör dagen då jag fyller.
I år fyller jag 27. 30 slaget närmar sig med stormsteg och det e stora 30 som får mig nojja.Alltid nojjat om det.
I år ska jag iaf inte bjuda på kaffe. Jag ska ha fest för fina trevliga vänner och planerar att byta kaffet mot ölen och dagen efter då min födelsedag inträffar ska jag dö i soffan ett tag.Härligt.

Sedan har jag förövrigt drabbats av skrivkramp i skolan.
Jobbar arslet av mig med att försöka formulera ner meningar på papper o in i datan sen men tycker att allt ser ut som ordkräks på pappret bara. Sätter ribban så högt att jag ramlar på målsnöret lite.
Mitt VG/MVG på förra kursen känndes dock jävligt gött och det hade jag verkligen kämpat för.
Så nu vill jag ju såklart ha det nu med.Ett betyg med 2 bokstäver eller helst tre.hehe.
Men man ska väl kanske sänka lite o satsa på G o om man får annat än det så blir man ju bara glad.
STRESS OCH PRESS AB.

Nehe roligare än såhär blir det inte.
Februariångesten har knackat på men jag valde att stänga dörren i ansiktet på den o bara låta det vara.
Ingen mening med att tänka och grubbla så mycket på fula saker när det finns så mycket vackert runt om mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0