dagen då jag funderade på sterilisering.
Well,jag är barnvakt.
Och det är inte första gången till dessa små.Det är jag,mina 2 barn och en av mina bästa tösers 2 barn.
Det går bra.Känner mig som supermom och tycker att vafan snart startar ju bolibompa då e det bara o sätta dom där vid tv liksom.
Ack vad fel jag hade.
Dom 2 minsta tar varsin elgitarr (läs emilbysse och käpphäst) och kastar sig på hallgolvet och rockar loss.Som riktiga rockstjärnor,självaste Gene simons hade blivit stolt.
Min dotter hämtar sin mikrofon (läs skruvmejsel) och ställer sig mitt i rummet och berättar (läs skriker) att här ska det sjungas en vacker sång.
Till historien hör att hon är 5 år och har väl som sin mamma inte hittat alla tonerna än,eller ja,kan toner som ingen annan :)Medans min vänninnas dotter som är jämngammal med min dotter visar sina färdigheter inom cirkuskonster på min soffas armstöd.
Jag sätter hjärtat i halsgropen när hon med en liten duns snubblar in i soffbordet men reser sig och asgarvar åt mitt ansiktsuttryck.
Efter flera misslyckade försök att locka med att "när eran pappa kommer ska vi fika" eller att "kolla nu är det sagoberättaren!" för att få dom sitta ner i 5 minuter,ger jag upp.
Ställer mig i hallen och betraktar dessa 4 sjövildingar som härjar runt.
Funderar några minuter om jag verkligen vill ha flera barn.
Som skriker och gapar,slåss,bajsar på sig eller bara sliter i mig.
Så kommer min dotter fram.
Tittar mig i ögonen.
-mamma,jag älskar dej så mycket att jag nästan börjar gråta.
Behöver jag säga att jag mer än gärna vill ha några till .... i sinom tid förstås.
Först ska här pluggas.Och njuta lite till av att jag inte behöver gå upp på nätterna för diverse bebisbehov.
Och det är inte första gången till dessa små.Det är jag,mina 2 barn och en av mina bästa tösers 2 barn.
Det går bra.Känner mig som supermom och tycker att vafan snart startar ju bolibompa då e det bara o sätta dom där vid tv liksom.
Ack vad fel jag hade.
Dom 2 minsta tar varsin elgitarr (läs emilbysse och käpphäst) och kastar sig på hallgolvet och rockar loss.Som riktiga rockstjärnor,självaste Gene simons hade blivit stolt.
Min dotter hämtar sin mikrofon (läs skruvmejsel) och ställer sig mitt i rummet och berättar (läs skriker) att här ska det sjungas en vacker sång.
Till historien hör att hon är 5 år och har väl som sin mamma inte hittat alla tonerna än,eller ja,kan toner som ingen annan :)Medans min vänninnas dotter som är jämngammal med min dotter visar sina färdigheter inom cirkuskonster på min soffas armstöd.
Jag sätter hjärtat i halsgropen när hon med en liten duns snubblar in i soffbordet men reser sig och asgarvar åt mitt ansiktsuttryck.
Efter flera misslyckade försök att locka med att "när eran pappa kommer ska vi fika" eller att "kolla nu är det sagoberättaren!" för att få dom sitta ner i 5 minuter,ger jag upp.
Ställer mig i hallen och betraktar dessa 4 sjövildingar som härjar runt.
Funderar några minuter om jag verkligen vill ha flera barn.
Som skriker och gapar,slåss,bajsar på sig eller bara sliter i mig.
Så kommer min dotter fram.
Tittar mig i ögonen.
-mamma,jag älskar dej så mycket att jag nästan börjar gråta.
Behöver jag säga att jag mer än gärna vill ha några till .... i sinom tid förstås.
Först ska här pluggas.Och njuta lite till av att jag inte behöver gå upp på nätterna för diverse bebisbehov.
Kommentarer
Postat av: Mia
Hehe, barn är för härliga!
Trackback
